Press

Nedan följer ett urval av artiklar och reportage från dagstidningar samt radio kring uppmärksammade projekt i vilka Michael Högberg varit delaktig:


Reportage från SVT och SR P1 gällande Tänk Om:

 

”Beröm bästa konfliktlösaren”


Måndag 11 oktober
I Hässleholm talas det om mannens roll i familjenI Hässleholm finns det en mansgrupp som utan pekpinnar och utan gnäll vill prata om mans- och papparollen. De talar mycket om hur det känns som man efter en skilsmässa, och om att upprätta en hållbar relation med sin före detta hustru och sina barn.

”Konflikthantering på schemat”

————————————————————-

30 okt 10. Reportage Skånska Dagbladet/Norra Skåne


Artikel av Michael Högberg och Pelle Billing i Sydsvenskan


Temadag kring tabubelagt ämne

Ett reportage om en temadag kring ”Våld i nära relationer”.


Tuffare skola kräver nya grepp


Sätt inte etikett på eleverna

Här tränar skolpersonal olika roller i ett arbetslag, bland annt ”den grinige” eller ”problemlösaren” under en gruppövning. Fr v Helena Malje, Per Josefsson och Anders Olsson. Michael Högberg lyssnar intresserat.

”Sätt inte etiketter på eleverna”

2008-10-01 HÄSSLEHOLM
– Undvik att sätta etiketter på eleverna. Säg inte att hon eller är han är en störig person, och säg till exempel inte, skärp dig och sitt still, utan fråga om eleven känner sig stressad eller har behov av att röra sig.

Michael Högberg har lång erfarenhet av konflikthanteringsarbete inom skolan. Säg inte sitt ned och var tyst, utan säg att du känner dig ledsen över att eleven inte vill lyssna när du pratar, eftersom det är viktigt att vi lär oss det här.
Ungefär så förklarade Michael Högberg, konflikthanteringskonsult, något som kallas non violent communication, det vill säga, icke aggressiv kommunikation, för skolpersonal på Västerskolan på onsdagen.

Att inte sätta etiketter, gäller också vid positiva handlingar.
– Istället för att säga att eleven är en snäll människa, beskriv hellre varför genom att säga att, du är snäll när du räcker saltet till din kompis, förklarade Michael Högberg vidare.
Samtliga skolpersonal, ett 80-tal personer, inom rektorsområde 3 fick sig en duvning i konflikthantering på onsdagen. Under förmiddagen gavs en föreläsning och på eftermiddagen blev det gruppövningar.
– Jag berättar om olika sätt att förebygga problem men presenterar också ett åtgärdsprogram om problem trots allt uppstått, säger Michael Högberg, som till vardags arbetar som familjestödjare i Hässleholm. Jag ger också tips på hur man arbetar med problemelever.

Just när det gäller det icke aggressiva sättet att samtala, är den bärande tanken att den tilltalade inte ska känna sig attackerad.
En av lärarna, som tidigare studerat det här sättet att kommunicera, spädde på med att metoden kan användas i privata relationer också.
– Istället för att säga till din man att han är en skitstövel som aldrig går ut med soporna, säg att jag känner att du inte älskar mig eftersom du inte bryr dig om att bära ut soporna, förklarade hon.

– När man berättar om sina egna behov och känslor istället för att sätta etiketter, är det svårt för motparten att bli arg, tillade Michael Högberg. Och det här fungerar, det vet jag, eftersom jag själv använt metoden i klassrum.
Om olika roller i arbetslag och om olika slags argumentationsteknik, handlade dagen också. Deltagarna fick efter varje avsnitt tillämpa sina nyvunna kunskaper vid gruppövningar.


Sveriges Radio intervju

Tio män har under ett halvår velat samtala med en av Hässleholms familjestödjare. – Det är ett bra resultat, säger familjestödjaren Michael Högberg”.Läs mer och lyssna på reportaget.

”Killar får hjälp att bli en bra kompis”


”Stella och Michael – hoppet för familjen”

Förutom alla mänskliga aspekter finns alltså goda ekonomiska skäl för att bekämpa våld (psykiskt såväl som fysiskt) inom familjen så att det blir en trygg plats för barn att växa upp i.
Annars riskerar talesättet ”våld föder våld” att få en mycket påtaglig innebörd.
Stella Nyhlén och Michael Högberg är nya på jobbet som familjestödjare inom socialförvaltningen.
Verksamheten består av tre delar; samtalsstöd, praktiskt stöd och förebyggande åtgärder samt tillämpning av ett särskilt säkerhetsprogram som finns framtaget.

Stella Nyhlén och Michael Högberg ska jobba med både män och kvinnor som befinner sig i relationer som är, eller riskerar att bli i våldsamma. Familjestödjarna är ett projekt som Länsstyrelsen beviljat pengar till och som sträcker sig fram till november 2009.
Familjestödjarna riktar sig både till män och kvinnor och just männen är ofta svåra att nå genom socialtjänstens traditionella insatser. Familjestödjarna är inte någon myndighet, de för inga journaler och har tystnadsplikt.

Många män vill inte gå till någon socialtant, eller söka terapi. Jag har mött män på helt andra ställen. Ute på promenad med hunden, en biltur eller någon annan stans. Vi möts man till man, förklarar Michael Högberg som har mångårig erfarenhet av konflikthanteringsarbete inom öppenvården såväl som från skolans värld.
I kontakterna med män handlar det för Michael ofta om att klara ut grundläggande frågor kring känslolivet.
Det kan handla om män som själva mår illa, är ledsna och besvikna och som inte kan sätt ord på sina känslor som inte vet vem dom är i den relation de befinner sig i, förklarar Michael.
Varför män slår och/eller utövar psykiskt våld är en komplex fråga som spänner över allt från traditionell mansroll (bilden av familjeöverhuvudet) till uppväxt och kulturella förhållanden.
När det gäller de våldsutsatta kvinnorna kan stödjarna hjälpa till med att exempelvis synliggöra våldet och dess konsekvenser. Hjälpa kvinnor att uppmärksamma den så kallade ”normaliseringsprocessen”.
Det vill säga att kvinnors självkänsla och egenvärde blivit så låg att de inte reagerar när de blir kränkta. De kan se det som ”normalt” att få stryk och förtryckas, att det egentligen är deras eget fel.

Stödet kan också vara rent praktiskt och handla om allt från att vara med mamman och hämta barnen på förskolan då de känner sig hotade eller att närvara vid polisförhör och andra myndighetskontakter.
Jag vill jobba mycket behandlingsinriktat och är en praktiker, förklarar Stella som arbetat många år inom plastindustrin innan hon gav sig in i det sociala arbetet via socionomutbildningen. Hon även jobbat med sexualbrottslingar inom kriminalvården 200508.
Jag är en god och icke dömande lyssnare och jag ser fram emot att får vara det i jobbet, förklarar hon.
Oavsett om de ska jobba med män, kvinnor eller hela familjen arbetar familjestödjarna från en viktig princip; utgå från det som fungerar och jobba vidare från det. Det är heller inte utsagt att Michael ska jobba med män och Stella med kvinnor. Det är de hjälpsökandes önskemål som bestämmer.
Vi måste möta människor där de är, förklarar Stella och Michael.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Socialstyrelsen brukar beräkna att 5-6 procent av kvinnorna i Sverige utsätts för våld. Tio procent av alla barn växer upp i våldsamma familjer och tio procent växer upp i missbrukande familjer.
Man ska också komma i håg att barn som bevittnat våld sedan 2006 av lagen betraktas som brottsoffer, förklarar Helén Elmqvist som är familjefridsamorndare, initiativtagare och projektledare för familjestödjarna.
Familjestödjarna når man enklast via socialförvaltningen i Hässleholm.


”Fixa språket, skippa bråket”

Bättre språk ska ge färre bråk. Bättre språk ska ge färre bråk på skolorna i Tomelilla. På tisdagen samlades alla elever från förskolan till sjätteklass i Tomelilla kommun på Tingvalla. Intervju med Michael Högberg: ”Fixa språket, skippa bråket”Med diskussioner, sketcher, musik och annan underhållning passade man på att belysa ämnet för temaveckan som pågår på skolorna: ”Fixa språket, skippa bråket”.


Unikt projekt i Onslunda

”Målet är att kunna lösa interna konflikter på skolan”

Onslunda
Onslunda skola jobbar sedan mitten av oktober med ett projekt för att råda bot på dålig stämning och bråk på skolan.

Både elever, all personal på skolan och anhöriga i hemmet deltar i arbetet som leds av drama- och konflikthanteringskonsult Michael Högberg.

Skolan har kopplat ett brett grepp på situationen med ett åtgärdsprogram, säger Michael Högberg. Arbetet har bestått i föräldramöte där föräldrarna tilldelats uppgifter som de enskilt ska göra hemma med sina barn.

Lärarna har fått konternuerlig handledning i konflikthantering och medling och vissa elevgrupper, de så kallade problembarnen, har indelats i smågrupper och fått arbeta efter ett speciellt program för att öva upp sina sociala färdigheter. Michael har också jobbat med hela klasser och haft rollspel kring den typen av situationer som brukar uppstå i ett klassrum. Målet med rollspelet är att få eleverna att se varandra, våga ingripa och inte bara se på och skratta med ”bråkstaken”.

Det handlar om att stärka de elever som inte är inblandade i konflikten och att få eleven att våga ta svåra beslut och ingripa, säger Michael.

”Långsiktigt arbete”
Det här är ett långsiktigt arbete, säger Birgitta Nilsson, lärare på skolan. Och vi kommer förstås att fortsätta jobba med det här även när projektet är slut. Och all personal på skolan kommer att hjälpas åt.

De har bland annat lärt sig att det för alla gäller att ha samma attityd till de problem som dyker upp.

Det lärarna har jobbat med är hur de ska medla mellan två elever, icke våldkommunikation, det vill säga se behoven bakom det som sägs, och rollskapande mekanismer vilket betyder att läraren måste kunna iklä sig olika roller. De måste kunna förändra sig genom att byta förhållningssätt, ha olika ledarskapsstilar med mera.

Michael ger ett exempel från en skola där alla lärare utom ”Bertil” tyckte att en klass var jättejobbig, outhärdlig.

Ta då reda på vad Bertil gör som inte de andra lärarna gör, säger Michael Fokusera på det som fungerar istället för tvärtom.

Jag känner jättemycket för det här, säger Lotta Håkanson, lärare.

Och barnen på skolan är lika förtjusta. När de träffaMichael pratar de om det positiva som hänt under veckan, har lekar som tvingar dem att fatta beslut som de sedan får motivera, rollspel och diskussioner.

Lollo Bark
Ystads Allehanda.


”Medlingens svåra konst”


”Insikt ska få män sluta slå”

Reportage och intervju med Michael Högberg och Helén Elmqvist på SR P4 Kristianstad.

Lyssna på inslaget.


De lär sig att klara konflikter


”Temadag om hälsa, tobak och goda val”

Tonårsproblem och småstadsliv i Fucking Ystad

Publicerad: 09. Maj 2007

YSTAD
I går repeterade Österportskolans dramaelever en sista gång inför dagens premiär av Fucking Åmål, förlåt, Fucking Ystad.
– Jag tycker att vi tar festscenen en gång till. Det behövs mycket energi där. Tänk på det, uppmanar Michael Högberg, gruppens lärare och regissör.

– Vi ska kanske dansa runt lite mer, föreslår en av ungdomarna på scen.

Michael nickar till svar medan han bläddrar i sitt manus.

– Och vi har flera scener att repetera, så satsa på att köra fullt ut nu, säger han med hög röst och ivriga handrörelser.

– Tomas, ljuset tack! Sätt igång!

Det är sista repetitionsdagen för avgångsklassen på estetiska programmet teater på Österportskolan.

Det är nu allt ska falla på plats inför premiären av dramagruppens egna tolkning av Lukas Moodyssons Fucking Åmål.

Lugn stämning
Möblemanget flyttas runt, replikerna övas och inlevelsen slipas.

– Eftersom vi själva sköter allting runt om scenen också, som ridåer och rekvisita, så är det mycket som ska fungera, säger Dan Thorelli.

Men trots att tiden är knapp och uppgifterna många är stämningen förvånansvärt lugn.

Inga svettiga pannor eller bleka nosar ses så långt ögat når.

– Nej, just nu känns det ganska okej. Fast på premiären kommer man väl vara så nervös att man nästan vill springa ut och kräkas mellan scenerna, säger Ellen Vendel, medan hon tar en paus i logen.

De senaste två veckorna har inneburit ett intensivt arbete för de tolv eleverna.

– Sedan tidigt i söndags har vi nästan bott här på teatern, men det har det varit värt, säger Ellen.

Alla som sett filmen kommer garanterat känna igen en hel del.

– Fast vi har bytt ut vissa detaljer för att fästa historien i Ystad, säger Vanessa Hollender, som arbetat med manuset.

I elevernas tre föreställningar har därför ishockeyn förvandlats till handboll och torggrillen till ÖP kiosken. Dessutom har vissa delar filmats i Ystad för att sedan visas på scenen.

– Det ska bli jättekul att visa upp vad vi jobbat med. Det är ju detta vi sett fram emot i flera år, säger Sara Sjöbeck, som gör en av huvudrollerna.

Ann-Louise Olander


Unga intog teaterns tiljor

Unga förmågor intog teaterns tiljor

Varför ska bara tjejerna använda smink?” undrar Jonas Ingvarsson och Marcus Karlsson.

Sedan i början av året har repetitionerna pågått. Trots det satt nervernai går utanpå scenkläderna.

Eleverna på teaterprogrammet hade i går premiär på sin slutproduktion, Shakespearepjäsen Mycket väsen för ingenting.
” Vi tyckte den pjäsen passade oss i år. Dessutom var det roligt att prova på en riktig kostympjäs, säger Michael Högberg, dramalärare på Österportgymnasiet.
” Det ska bli kul men jag är lite nervös. Det viktigaste med att spela teater är att det är roligt på scenen. Att förmedla något trist till publiken går inte, berättar Jenny Malmberg, elev och skådespelare.

Stunden då ridån ska gå upp börjar närma sig. Bakom scenen görs de sista förberedelserna.
Framför logernas speglar trängs eleverna för att förbättra sminket. De springer fram och tillbaka. Det är många småsaker som behöver fixas innan det är dags.
På scenen står några elever i en klunga. Kläder justeras, håruppsättningar kontrolleras och repliker gås igenom.
Dallrande nerver” Premiärnerverna börjar komma nu. Vi försöker köra andningsövningar eller låta bli att prata om nervositeten för att lugna ner oss, säger Pernilla Persson.
Publiken börjar strömma in på teatern. Bakom scenen är det helt tyst, man skulle kunna höra en nål falla. Eleverna tycks lyssna för att höra om publiken verkar vänlig.
” Har det blivit fullsatt?
” Hur kan det vara så?
” Är det någon som har en huvudvärkstablett?
Frågorna är många och nervositeten tydlig. Inga andnings-övningar hjälper längre.
” Jag har ont i magen. Varför valde jag teater? utbrister Jenny Malmberg.
” Kolla här.
Johan Wärme och håller ut sin hand som darrar ordentligt.
” Sluta vara nervösa nu, det kommer gå bra, säger Jonas Nyberg.
I nästa stund går ridån upp och eleverna intar scenen. Nervositeten märks inte längre. Shakespeare hade varit stolt att se dem. Det fanns inte en enda plats över när Österportskolans teaterelever hade premiärföreställning i går. Nina Gimerstedt tror först inte att det är sant.

Edvard Bergström